Sören om sig själv:
Klicka på bilderna för att se förstoring och Sörens egna kommentarer.

"Jag är född och uppvuxen i Hjo vid Vättern. Tillsammans
med en kompis var jag en av de första punkarna i Hjo, spe-
lade gitarr i en punkgrupp (Reklamation) och därmed mycket
"omtyckt" av bilburen ungdom. Vid 18 års ålder flyttade jag
till Tidaholm där jag blivit kvar, mycket på grund av mina barn.

Kameran har ofta varit med mig genom åren och många timmar
spenderades i mörkrummet på Hellidens Folkhögskola. Men med
tiden avtog fotograferandet och annat tog överhanden. Med då
sex barn fanns det inte mycket tid över till annat. Även gitarr-
spelandet fick stryka på foten. Varför blir det så?

2006 fick jag en digitalkamera av min flickvän och sambo.
Detta väckte åter intresset för fotograferandet och jag har
sedan dess fotograferat nästan dagligen. Efter två år kände
jag att jag vuxit ur denna kamera och sökte efter en ny. Ett
tillfälle öppnade sig hösten 2009 och jag köpte min första
digitala systemkamera, en Canon EOS 50D. En hyfsad kamera
som kanske inte ger de skarpaste bilder. Men den duger tills
jag får råd med något bättre.

Jag vet inte om jag ska kalla mig fotograf eller bildmakare.
Jag är autodidakt inom området men har ett öga för ´det
där´. Jag testar och leker med kamera och redigering. Ibland
blir det något bra, ibland mindre bra. De bilder jag framställer
är oftast av natur eller byggnader. Människor är svårare att fotografera. Av någon anledning upptäcks jag och det blir
konstiga miner eller så blundar de.

Under dessa nu mer än fyra år som digitalfotograf ser jag
saker runt omkring mig på ett nytt sätt. Jag ser yttervärlden
i färger, ljus och kontraster. Jag tar nu endast bilder i raw-
format. Detta ger mig större frihet när jag ska redigera. En
tråkig och platt bild får en större chans att visa att den
faktiskt har något. Nackdelen är att bildfilerna blir stora
och utrymmeskrävande.

Då jag är intresserad av naturen och hur den fungerar och har
en masterexamen i Ekologi, skulle det vara mycket intressant
att få kombinera detta med mitt fotograferande. En dag kanske
det kan bli så. Men tills dess åker kameran med mig vart jag
än åker, även då jag åker ner till staden för att handla. För
man vet ju aldrig vad man stöter på.

Mina egna tankar:
Jag såg Sörens bilder på Facebook och tyckte de var väldigt
bra. Han delar med sig av sina upplevelser, kanske såna som
ofta går oss förbi. Ingenting är för litet eller för stort, som
Sören säger. Jag har fotograferat mycket tidigare i mitt liv
och vet att det inte bara är att rikta kameran och trycka.
Det ligger mycket tekniskt kunnande bakom Sörens bilder,
och dessutom ett konstnärligt, känsligt seende som gör
hans bilder så uttrycksfulla. För mig som akvarellmålare är
hans bilder en stor inspiration över allt det fantastiska,
vackra och ibland, mystiska som finns där ute.
Tom Johansson, 31 januari 2011.