Det finns ingen som kan se så oskyldig och
skyldig ut som en katt. Jag tror att katter i
allmänhet vet när de gjort nåt som de inte får,
men det gäller i det längsta att inte erkänna det.

Mina två katter, Storebror och Simon är mycket
olika när det gäller att hitta på bus. Den "store" katten, koraten Storebror har alltid varit mycket behärskad och försiktig. Hans värsta bus torde
vara att oavsiktligt peta ner något när han
rusat omkring. Men han är kusligt bra på att 
bedöma avstånd, och är så försiktig och smidig. Det har aldrig hänt något särskilt.

Simon, däremot, är fylld av energi och bryr sig
inte nåt om vad som går eller inte går. Vill han hoppa upp två meter upp så gör han det, även
om han, naturligtvis dråsar ner igen på halva
vägen (inte sällan på min mage förresten).
Han bryr sig inte alls om det, han gör bara
ett nytt försök.

Han har lyckats välta och slå sönder det
mesta, ibland har man haft hjärtat i halsgropen,
som när han sprang omkull ett sort glas inne i sängkammaren som splittrades i tusen vassa
bitar. Men det gick bra.

Och han har ALLTID den där oskyldiga minen....

"Det var inte jag, jag bara gick förbi en meter
ifrån helt lugnt, och glaset liksom EXPLODERADE
av sig självt Det var otroligt, du skulle ha sett!"

Jojo.....

Eller som du kan se på bilden häruppe med
gardinstången som knäcktes. Rätt som det är
hör jag ett jäkla brak och rusar in, då har hela
gardinstången med gardin och allt brakat ner,
stången är knäckt och allt hänger......Simon
sitter bredvid och tittar....följande dialog
utspelas: (på kattspråk):

"Simon, vad är det som hänt här? Vad har du
gjort?"
x
"Det var inte jag"

"Men Simon, gardinstänger åker inte bara ner"
x
"Det var inte jag"
x
"Vem var det då?"
x
"Du tror mig inte, men jag satt här i lugn och
ro och solade mig, och RÄTT som det var så kommer det in en stor jäkla fågel, och han
liksom satte sig på gardinstången och hoppade 
tills den knäcktes"
x
"Simon, balkongen är innätad, det finns inte
en fågel som skulle kunna komma in här!"
x
"Hm....det var inte jag i alla fall".
x
"Simon, säg nu som det var, du jagade en
geting och så blev det som det blev"
x
"Det var inte jag. Jag säger ingenting förräns
jag får en advokat".

Ja, och så vidare. Det brukar inte gå att
framkalla nån slags ångerfullhet hos Simon.
Och det spelar väl ingen roll. De får göra vad
de vill, bara de inte skadar sig. 

Annars är det mest lata dagar på balkongen nu.
De dagar det varit sol och varmt ligger båda två
på sina favoritställen utom när Simon håller koll
på omgivningen och försöker lura ut vad
det är för stora svarta fåglar som bor under taket.....