I september bar det iväg till utställning i
Karlstad där Jonna och Tomas visade upp
hela den fina kullen som Simon kommer
ifrån. Han fick permission en hel dag och
åkte hemifrån tidigt på morgonen för att
komma hem sent på kvällen.

Jag fick rapporter genom telefon under
dagen och fick veta att han inte bara skötte
sig väl utan också hade fått flera priser...
jojo, man kan inte släppa honom utanför
dörren innan han börjar vinna priser, och
det var inte utan att man sträckte på sig
när de goda nyheterna kom.

När Simon kom hem på kvällen hade jag
nog väntat mig en trött liten katt, men inte
heller. När alla priser packats upp och hängts
upp på väggen så var det full fart igen!
Storebror hade väntat otåligt hela dagen
och nu blev det stor återförening igen.

Förövrigt har Simon Långöra nu vuxit och
blivit lika stor som Storebror (som är 13 år
men ser ut som 3). I början kunde koraten
buffla sig och visa vem det var som var
starkast och faktiskt bestämde här.Så är
det inte så längre. En ny tid har kommit.
Hoppar Storebror på Simon så får han räkna
med ett rejält slagsmål och Simon backar
inte en millimeter!

När min andre korat Lillebror levde så
brukade Storebror bita av hans morrhår,
vilket fick till följd att han knappt hade
några. Det var väl nån övernitiskt puts-
grej från Storebrors sida, ska man hålla 
rent så ska man.

Storebror försökte göra samma sak med
Simon, som hade långa krusiga fina
morrhår att bita av. Men det gick inte alls
som beräknat, Simon ville inte alls vara
med om det och försvarade sina morr-
hår med stor energi. Idag bryr sig inte
Storebror om det längre, och Simons
morrhår får växa och krulla sig ifred.

Historien fortsätter snart....