Det finns ett par stycken hemliga överens- kommelser mellan katter, världen över. Att
jaga allt som rör sig, att alltid gå i vägen och
att aldrig, aldrig dricka ur en vattenskål som
ställts fram vid maten. Mina katter serveras
olika slags mat, både ur burk och torrfoder,
och varje dag ser jag till att nytt, friskt och
kallt vatten står i en fin glasskål tillsammans
med maten.

Och varje ny dag står samma vatten kvar,
orört.

Var dricker de då sitt vatten? Jo, överallt utom
från just vattenskålen. Favoritstället är från
det droppande duschhandtaget i badrummet.
Om det skulle vara torrt finns det kanske lite
duschvatten kvar i badkaret, sånt uppskattas
mycket. Däremot måste jag till mina katters karaktär framhålla att jag hittills aldrig sett
dem dricka direkt ur toalettstolen, något som
jag hört ska förekomma.

Glaset med vatten som jag har vid min säng
varje natt dräneras också noggrant varje
morgon. Och jag vet inte vad det är, men
jag kan inte förmå mig att dricka upp resten
ur ett glas där nån av katterna varit och slafsat
i sig. Kanske överdriven rädsla för bakterier
eftersom katter räknas som några av världens
renligaste djur. Men kom ihåg att vi då talar
om pälsdjur som varje dag slickar sig i stjärten
efter uträttade behov....ja, det är ju renligt
och så men....

Ett annat favoritställe är vid diskhon i köket,
Simon sätter´sig ofta där och piper:

"Tom, kom hit och sätt på kranen, jag är
töööörstig!" !

Och det gör jag naturligtvis, sen står han där
och slafsar ett par minuter och verkar mäkta
nöjd med sig själv. En del av dagens vatten-
behov har tillfredställts utan att röra vatten-
skålen.

Storebror (koraten) har för vana att dricka ur
en liten keramikskål vid mitt arbetsbord. Det
vattnet används till att blöta upp klisterremsor
till mina akvareller och är väl inte alldeles
nyttigt i längden, men för Storebror verkar
det inte spela nån roll alls.

Ett annat (omständigt men roligt) sätt är att
gå efter mig när jag vattnar mina växter. När
varje blomma fått en rejäl portion vatten så
sticker Simon dit nosen och slafsar i sig det
han får tag på innan det sjunker ner i jorden.
Säkert får han med sig ett och annat jordkorn
men det kanske är bra för matsmältningen,
vad vet jag.

Eftersom Simon fortfarande är en relativt ung
katt (ca. 2,5 år) så är han otroligt nyfiken på
allt som jag håller på med. Det här med datorn
verkar tydligen intressera honom mycket, och
då särskilt när jag skriver ut något. Första
gången han såg att ett papper rörde sig i
skrivaren vart han alldeles förstenad, och ett
tag trodde jag han skulle anfalla det. Men han
var alldeles överväldigad

"Titta, det kommer något ur den där!! Men
vad är det??".

Den gamle katten Storebror har en lugnare och
mer mogen inställning till tekniken. Han har upptäckt att det är som varmast ovanpå
skärmen där också en lampa finns, där ligger
han alltså när helst datorn är på. Jag får väl dammsuga inne i skärmen sen, det måste
vara massor av katthår där. Men, så länge
han trivs (och är tyst) så får han gärna
ligga där.

X

"Toms nattavatten går också bra."

"Direkt ur kranen, och kallt är det också".

"Hm...gött, jag tror jag tar en slurk till".

Slafs, slafs, slafs....

"Va sjutton, det kommer nåt ur den här manicken!".

Storebror ligger i värmen på skärmen