1996 ställde jag ut på Galleri Bäckgården i Falköping hos Anita A.
Förutom bilderna hade jag också ett ljudband som gick under hela
utställningen. Idag satt jag och gick igenom gamla papper och 
hittade den här texten. Den fanns på utställningen som en slags
"förklaring". Om det upplevdes som det vet jag inte, men jag 
tänkte publicera den här, nu, idag, 12 år senare.

"Denna utställning har två tema.

Fascination och Fruktan.

Det är ett försök att i bild och ljud beskriva det som jag känner
och tänker.

Fascination
Mycket kan sägas om detta. Ett exempel på fascination och förundran
måste vara att titta upp över en stjärnbeströdd natthimmel.
Människor och djur har mötts av samma syn i årmiljoner.
Alla dessa människor
som tänkt
ställt frågor, om världsalltet
och om sin egen medverkan i detta,
och så få svar.
Frågorna behöver inte bara röra sig om detta stora därovan,
fascinationen finns också dagligen över alla små mirakel
som vi tar för givet.
Ett hjärta som slår, ett andetag, att vi fungerar kroppsligt
utan tanke på den ständiga kamp som pågår inuti oss för
att vi ska överleva.
Ett barns skratt, människor som samarbetar, kärlek och omtanke.

Fruktan
Mycket kan sägas om detta. Ett exempel på fruktan måste vara
att titta upp över en stjärnbeströdd natthimmel.
Människor och djur har mötts av samma syn i årmiljoner.
Alla dessa människor.
Osäkerheten, bristen på vetskap.
Fruktan, för att våra existenser ofta hänger på en skör tråd.
Fruktan, för ondskan, sjukdom, död och förgängelse.
Fruktan inför det okända.
Ovisshet, in i det sista.
Eller?

Bilderna är inte landskap hämtade ur verkligheten,
utan inre projektioner på sinnestillstånd och drömmar
som fått ta landskapets form.
Landskapet, naturen, finns djupt rotad i alla människor,
så även i mig.
Och det jag känner finns också ute i landskapet.
Man talar om den mänskliga naturen.
Den vilda och den grymma.
Den vackra och vemodiga.
Den oförklarliga och ofattbara.
Mina bilder ska försöka visa det som jag känner,
som människa, i den mänskliga naturen.
Förundran, fascination, vemod och fruktan.

Ljudet är till för att förstärka bilderna.
I helhet är det ett 45 minuter långt skeende som man kan
lyssna till.
Från mer eller mindre overkliga drömsekvenser till fragment
av min egen vardag och verklighet.
Det dagliga livet men också från fantasier och tankar
utöver det vanliga.

Fascination och fruktan
Motpoler.
Eller två delar av samma sak?

Verkligheten är en märklig dimma
ur vilken skuggor tar form
för att sedan försvinna."

Vill du se några av bilderna som var med på utställningen, klicka här.

@ Kontakta mig gärna för mer information.