Om Förintelsen/Tidslinje om nazismen och Förintelsen:

Det här är ett försök till en överblick av det nazistiska styret och dess uppkomst i
Tyskland efter 1:a Världskriget.

1919
16 september: Adolf Hitler går med i det Tyska Arbetarpartiet (DAP) (se ordlista).

1920
8 augusti: Det Tyska Nationalsocialistiska Arbetarpartiet (NSDAP) (se ordlista)
grundas. Adolf Hitler blir dess ledare.

1923
8-9 november: Hitler och hans medhjälpare försöker störta den bayerska regeringen
vid den s.k "Ölhallskuppen". Kuppen misslyckades och 1924 döms Adolf Hitler till 5 års
fängelse. I fängelset skriver han sin bok "Mein Kampf". Adolf Hitler satt dock inte länge
i fängelset Landsberg. I december 1924 var han ute igen.

1925
November: SS bildas i München som Hitlers privata livvakter.

1928
20 maj: Nazistpartiet får 2,6% av rösterna i riksdagsvalet.

1930
14 september: I riksdagsvalet får nazisterna 18,3% av rösterna.

1931
Svår arbetslöshet i Tyskland. Ca. 5,6 miljoner människor saknar arbete.

1932
31 juli: I riksdagsvalet vinner nazistpartiet sin största framgång i fria val. Med 37,5 %
av rösterna blev nazisterna det största partiet i Tyskland. 6 november: Nazisterna går
tillbaka, de får 33,1%av rösterna.

1933
30 januari: Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland och de tyska judarna får snart känna
av nazisternas antijudiska politik.

20 mars: Det första koncentrationslägret, Dachau inrättas ca. 16 km nordväst från
München (se särskild sida). De första fångarna är kommunister, socialdemokrater samt fackförenings- medlemmar. De flesta av dessa släpptes senare. Kommendanten i Dachau, Theodor Eicke var känd för sina brutala metoder. Dachau blev senare en "modell" för kommande koncentrationsläger.

1-3 april: Bojkott mot judiska advokater, läkare och affärer.

April: Judar utestängs från statlig tjänst.

10 maj: Nazisterna anstiftar offentliga bokbål på böcker av judiska författare och de
författare som var emot nazismen.

14 juli: NSDAP blir det enda tillåtna partiet i Tyskland. Lagar antas som tillåter tvångs- sterilisering av zigenare, utvecklingsstörda och färgade tyskar.

September: Alla judar utestängs från kulturella aktiviteter.

1934
3 juli: Nya lagar förbjuder äktenskap mellan tyskar och personer av "främmande ras"
och "defekta" personer av "tyskt blod".

19 augusti: Hitler utropar sig till Führer för Tredje riket.

Okt-nov: Arresteringar av homosexuella inleds i hela Tyskland (se särskild sida).

1935
April: Alla medlemmar av Jehovas Vittnen (se särskild sida) utestängs från statlig
tjänst, många arresteras och förs sedan vidare till koncentrationsläger.


21 maj: Alla judar utestängs från militärtjänst.

15 september: De s.k Nürnberglagarna (se ordlista) tillkännages. I och med dem
får bl.a inte judar ingå äktenskap eller ha sexuella relationer med personer av "tyskt
blod". Under 30-talet stiftades över 400 lagar som på olika sätt beskar judarnas rättigheter.

26 november: En ny lag förbjuder zigenare och "negrer" att gifta sig med personer av
"tyskt blod".

1936
17 juni: SS-chefen Heinrich Himmler blir chef för den tyska polisen.

1938
13 mars: Tyskland invaderar Österrike som inlemmas i det Tyska riket.

April: En ny lag bestämmer att all judisk egendom ska registreras.

17 augusti: Judiska kvinnor i Tyskland måste lägga till "Sara" i sitt namn, och alla
judiska män "Israel".

5 oktober: Alla tyska judars pass stämplas med ett stort rött "J" för "jude".

28 oktober: Ca. 17 000 judar med polsk bakgrund utvisas från Tyskland till den
polska gränsen.

9-10 november: "Kristallnatten" (se ordlista). En aktion mot judar och judisk
egendom. Initierat av naziregeringen men maskerat som en "folklig" resning emot
judarna. Omfattande pogromer, mord och skadegörelse. Ca. 30 000 judar skickas
därefter till olika koncentrationsläger. Efter "Kristallnatten" tillåter Sverige inresa
för 500 judiska barn.

15 november: Ny lag på att judiska barn inte längre får gå i tyska skolor.


1939
1 september: Tyskland invaderar Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien
och Frankrike krig mot Tyskland. 2:a världskriget var därmed ett faktum.

1940
Januari: På tyska sjukhem genomförs de första försöken att gasa ihjäl mentalt-och
gravt fysiskt handikappade människor. (se särskild sida.)

April-juni: Tyskland ockuperar Danmark, Norge, Belgien, Holland och Frankrike.
Under tiden deporteras tyska zigenare till Polen.

April: Det judiska gettot i Lodz, Polen (se Ghetton), stängs mot yttervärlden.
SS-chefen Heinrich Himmler beordrar inrättandet av koncentrationslägret Auschwitz.

Oktober: Judarna i den polska staden Warszawa tvingas in i ett getto (se Ghetton).
I mitten av november stängs gettot gentemot yttervärlden.

1941
Januari: Alla judar i Holland registreras.

1 mars: SS-chefen Heinrich Himmler besöker Auschwitz och ger order om att ett nytt
läger ska byggas i Birkenau (Auschwitz II). Samtidigt kommer SS-ledningen överens
med det tyska företaget IG Farben att, med hjälp av fångar, bygga en fabrik nära
Auschwitz. (Se särskild sida).

22 mars: I det nazistiska Tyskland utgår bestämmelsen att zigenska och färgade barn
inte längre får gå i tyska skolor.

30 mars: I ett tal till sina generaler säger Hitler att det planerade kriget mot
Sovjetunionen kommer att bli ett "utrotningskrig".

22 juni: Tyskland anfaller Sovjetunionen. Samtidigt börjar de s.k Insatsgrupperna
(se särskild sida) sina massmord i områden öster om Polen.

31 juli: Riksmarskalk Hermann Göring undertecknar en order som ger SS fullmakt att
förbereda "en total lösning av judefrågan". Något som senare skulle komma att inne-
bära det totala försöket till förintandet av alla judar inom tyskt eller tyskt ockuperat
område. (Se särskild sida).

1 september: I Tyskland bestämdes att alla tyska judar från 6 års ålder måste bära
den gula davidsstjärnan synligt på kläderna när de var ute.

18 september: Alla judar måste ansöka om tillstånd att färdas med allmäna transportmedel.

29-30 september: Över 33 000 judar från Kiev mördas av ett "Insatsförband" vid
den polska Babij Jar-ravinen. (Se särskild sida om Insatsförbanden).

15 oktober: Judar förbjuds att emigrera från Tyskland.

November:
De första judarna deporteras till Theresienstadt, ett koncentrations-
läger beläget i dåvarande Tjeckoslovakien. Lägret inrättades och formades som
ett "mönsterläger" där nazisterna kunde visa omvärlden att judarna "hade det bra"
och att inga övergrepp skedde. Hit skickades också olika Röda-Kors delegationer
som såg vad de skulle se. Välmående judar. Men allting var bara en kuliss. Av de
ca. 140 000 judar som levde i lägret sändes ca. 86 000 vidare till Auschwitz och
andra läger mot en nära nog  säker död. (Se särskild sida).

7 december: Japan anfaller, utan krigsförklaring, den amerikanska flottbasen Pearl
Harbor och tillintetgör en stor del av den amerikanska flottan. USA förklarar krig
mot Japan, Tyskland och Italien, de s.k "axelmakterna".

8 december: I förintelselägret Chelmno i Polen genomförs de första  storskaliga avrättningarna genom gasning. Se särskild sida.

11 december: Tyskland förklarar krig mot USA.

1942
20 januari: SS säkerhetschef Reinhard Heydrich är ordförande vid en konferens i
Wannsee, Berlin. På mötet fanns flera höga nazistiska tjänstemän. Man diskuterade
hur man skulle genomföra och samordna "Den slutgiltiga lösningen av judefrågan",
en omskrivning för den totala utrotningen av det judiska folket. Men det skrevs
aldrig ner i protokollet, som skrevs av den senare kände nazisten Adolf Eichmann.
Nazisterna var noga med att inte dokumentera alla fakta på den här nivån, men
alla visste vad det handlade om. "Känsliga" order meddelades alltid muntligt, även
från Adolf Hitler och nedåt i befälsordningen.

15 februari: Den första transporten med judar dödas med cyangasen Zyklon-B
(se ordlista) i Auschwitz I. Ett experiment som skulle få oanade följder senare.

17 mars: Den första massgasningen i förintelselägret Belzec, sydöst om Lublin, Polen.
Se särskild sida.

20 mars: Gaskammare börjar användas i Auschwitz-Birkenau. De första offren är
polska judar.

April-maj: Massmorden av främst judar inleds i Förintelselägret Sobibor.
Se särskild sida.

4 maj: För första gången genomförs "selektion" dvs. urval bland de fångar som varit
i Auschwitz-Birkenau under flera månader. De som inte var "arbetsdugliga" skickades direkt till gaskammaren.

1943
18 januari: Det första polska upproret i Warszawas getto bryter ut. Polackerna till-
fogade den tyska armén stora förluster men kunde inte hålla ut emot den militära
övermakten.

2 februari: Sovjetiska armén innesluter och besegrar den tyska 6:e armén som emot
Führerns order kapitulerade vid Stalingrad. Kriget vänder.

22 februari: Sophie Scholl, medlem av den antinazistiska motståndsgruppen "Vita
Rosen" (se ordlista), avrättas efter att ha befunnits skyldig till förräderi av en nazistisk special- domstol. Hon avrättades genom halshuggning tillsammans med sin bror Hans
och deras vän Christoph Probst.

26 februari: Den första transporten med zigenare från Tyskland kommer till Auschwitz.
De placeras i ett särskilt läger.

22 mars-25 juni: I Auschwitz-Birkenau byggs fyra nya gaskammare och krematorier.

19 april: Det "andra" upproret utbryter i Warszawas getto (se Ghetton).

16 maj: Upproret i Warszawa slås brutalt ner av den tyska armén och stora delar
av gettot jämnades vid marken.

8 juni: En transport med ca. 3000 barn och deras mödrar avgår från Holland med
destination Sobibor. Alla gasas ihjäl några timmar efter ankomsten.

1-2 oktober:
Civila danskar räddar flertalet av de danska judarna från deportation.
Enligt vissa källor informerade en hög  tysk officer en representant för den danska
regeringen om det som skulle hända och han kunde i sin tur larma de danska
judarna som i tusental flydde till Sverige.

1944
19 mars: Tyskland ockuperar Ungern. Deportationen av Ungerns judar börjar.

6 juni: Dagen D. De västallierade styrkorna inleder befrielsen av de tyskockuperade
länderna och anfaller bl.a i Normandie. Läs mer på Wikipedia.

20 juli: En mer eller mindre sammansatt grupp av tyska officerare försöker döda
Adolf Hitler i ett bombattentat. Hitler överlevde, på grund av att bomben, som
var gömd i en portfölj, placerad där av Överste Claus von Stauffenberg, flyttades
under konferensbordet. Hitlers hämnd på "förrädarna" inom Wehrmacht blev
fruktansvärd, många hundra, kanske tusen människor med, som Gestapo trodde,
anknytningar till de sammansvurna officerarna avrättades. Man avrättade inte
bara de officerare som deltagit i planeringen och genomförandet av attentatet,
utan också deras familjer och släktingar, som antingen avrättades eller inter-
nerades i koncentrationsläger.

24 juli: Koncentrations-förintelselägret Majdanek befrias av Sovjetiska trupper.
(Se särskild sida).

2 augusti: Det zigenska lägret i Auschwitz likvideras. ca. 2 800 zigenare gasas
under en enda natt.

November: Dödandet med Zyklon B-gas upphör i Auschwitz.

1945
17-18 januari: SS tvångsevakuerar fångar från Auschwitz som tvingas gå mot
Tyskland i de s.k "dödsmarscherna". En av många. (Se särskild sida.)

27 januari: Sovjetiska armén befriar Auschwitz.

11 april: Koncentrationslägret Buchenwald befrias av amerikanska
armén.

15 april: Koncentrationslägret Bergen-Belsen befrias av brittiska armén.

29-30 april: Koncentrationslägret Ravensbrück befrias av sovjetiska armén.

30 april: Hitler begår självmord i bunkern i Berlin.

7-8 maj: Tyskland kapitulerar, V-dagen. Kriget i Europa är slut.



Källor:
Förintelsemuseet Yad Vashems i Israel (eng).
United States Holocaust Memorial Museum (eng).
Holocaust Research Project (eng).
Harvard Law School Library- Nurenberg Trials Project (eng).
Forum för Levande Historia.
The  National Archives, USA. (eng).

Skriv ut denna sida

Till menyn.
Hem.

@ Kontakta mig gärna för mer information.