Carl Fredrik Hill var och är en av Sveriges största målare. Lika
lite som han blev uppmärksammad när han levde har han blivit desto mer uppskattad i modern tid. Idag är han närmast en
myt. Dels för sina fantastiska målningar men också för sitt livs- öde.

Hill föddes 1849 i Lund. Hans far var professor i matematik.
Hans mor Charlotte kom från en prästfamilj. 1858 började Hill
sina studier vid Katedralskolan i Lund och där uppmärksammades hans konstnärliga begåvning av hans teckningslärare Axel Lind- qvist. Hans intresse för konsten motarbetades hela tiden av fadern som nog helst sett att sonen hade gått i hans fotspår.

Trots detta kom Hill in på Konstakademin där han studerade 1871-73. Där fick han bl.a teckna av gipsavgjutningar efter klassiska verk.

Som så många andra konstnärer ville Hill till Paris som då var
konstens medelpunkt. Trots sin fars protester åkte han dit 1873
och skaffade en bostad och ateljé. Han besökte ofta Louvren,
andra museer och gallerier men målade också intensivt och var
mycket produktiv. Men han blev gång på gång refuserad på Paris
salongen.

1877 refuserades han återigen på salongen i Paris, men Konst- akademin i Stockholm visade en målning. Under hösten 1877 förändrades hans bildvärld, och kom mer ifrån fantasin och
minnet. Det var början till något annat.

I början av 1878 försämrades Hills psykiska hälsa och han
kollapsar i början av januari. Två av hans konstnärsvänner, Wilhelm von Gegerfelt och Hjalmar Sandberg, hjälper honom
till en psykiatrisk klinik i Passy utanför Paris. Diagnosen, som
man vet idag, var paranoid schizofren psykos. Trots detta
fortsatte han på kliniken att teckna, mest landskap.

1882 får Hill hjälp från familjen och flyttar från Frankrike till S:t
Lars hospital i Lund.

1883 skrivs Hill ut från hospitalet och flyttar tillbaks till barn- domshemmet där han vårdas av sin mamma och sin syster
Hedvig. Han bodde då i sin fars gamla arbetsrum.

Mellan 1883 till 1911 lever Hill i sin egen värld men producerar
flera tusen teckningar med olika motiv och tekniker. Han författar också en bok, kallad Versmanuskriptet.

Den 22 februari 1911 avlider Carl Fredrik Hill av sviterna efter en lunginflammation.

Mina egna tankar:
För mig är Carl Fredrik Hill en av de stora svenska konstnärerna. Han hade en uppfattningsförmåga och en målerisk teknik som överträffar de flesta. Sjukdomen som drabbade honom fanns
nog där tidigt men utvecklades med tiden till det totala
sammanbrottet. Mycket har skrivits om Hills konstnärsskap,
och då har man delat in det i två perioder. Hans "friska" konst
och "sjukdoms-konsten". För mig är det olika sidor på samma
mynt. Säkert har hans sjukdom också bidragit till mytbildningen. För mig är hans konstnärsskap en inblick i den komplexa män-
skliga naturen, vad är "friskt" och vad är "sjukt"?

PS. Klicka på bilderna för att se förstoring och uppgifter.